Även om det känns som att vi stöter på en hel del motgångar och att allt är ganska jobbigt just nu så kan jag endå se ljuset. Jag försöker att fokusera på det som är roligt och på det jag ser fram emot. För i ärlighetens namn kan jag inte göra någonting åt allt de som är tungt just nu. Det är inte mina strider, det är inte mina konflikter, det är egentligen inte ens mina problem. Men jag finns här och jag är beredd att ta på mig en del av bördan om de berörda människorna ber mig om det.

Men nu skiftar vi fokus mot det ljusa och roliga. Mot allt jag ser fram emot och det är faktiskt en hel del! 

Pust, vilken dag!
När vi såg alla mörka moln imorse så bestämde vi oss för att packa ihop familjen och styra bilen mot Bode, eller närmare bestämt Nordpoolen. Det var väldigt, väldigt uppskattat och oj vad det plaskades och busades :)

Efter badandet åkte vi vidare mot Luleå. Där mötte vi upp vänner som vi inte träffade på väldigt, väldigt länge. Det var trevligt att få surra över en kopp kaffe/sallad på ett café och barnen skötte sig exemplariskt då de var så trötta efter alla timmar på badhuset.
Efter fikat tyckte vi att de kunde vara läge för en glass. Ibland får man helt enkelt frossa i socker ;)

Eftersom vi befann oss i centrum passade vi på att springa runt i affärerna. Allt sommarrelaterat reas ut just nu och jag fick med mig två par ballerinaskor, till halva priset. Inte illa.

Efter att vi nästan blivit utslängda från affärerna (vi blev kvar tills de stängde) gick vi vidare mot lekparkerna. Det finns ju en del att välja på där borta. Vi besökte två lekparker och hann med en lättare middag däremellan.

Tillsist besökte vi universitetsområdet för att se vart jag kommer befinna mig till hösten. Spännande, spännande!

Sammanfattningsvis: vi lämnade hemmet nio på morgonen och återvände åtta på kvällen.
Vi har hunnit bada, fika med vänner, shoppa, äta glass, besöka två lekparker, äta middag utomhus, gå runt på universitetsområdet, svängt förbi mitt blivande rum och åkt en hel del bil! 

Det är torsdag vilken innebär två saker.
Ett: Jag jobbar 7 - 12, ett 5 timmars pass.
Två: Goben kommer hem.
Åh, härliga torsdag.

För övrigt vill jag klaga på att jag har ont i halsen. Det har jag haft från och till sedan början av sommaren. Jag antar att det är resultatet av att arbeta med människor som kommer sjuka till jobbet och att man inbillat sig att det är sommar och varmt bara för att kalendern visar juni månad. 

Egentligen föredrar jag att göra bort arbetet direkt från morgonen men ibland är det skönt med ett kvällspass. Vanligtvis känner jag att hela dagen försvinner när jag gör kväll men idag börjar jag först 16.00. Så jag kommer hinna med en hel del, om jag inte väljer att lata bort de lediga timmarna ;).
Dessutom är det så skönt att få göra alla morgonsysslorna utan att stressa och att slippa vakna till väckarklockan. 

Jag sitter och dricker kaffe samtidigt som jag läser lite om hur man på bästa sätt förbereder sig inför utbildningen. Samtidig kämpar Tösan och Bobo på med att få på sig kläderna och det låter bara allt för lustigt när båda försöker få på Bobo en strumpa samtidigt! Underbara busungar!

Det är tisdag morgon och idag har jag en kort tur på jobbet. Det ska bli skönt att hämta hem de små i god tid och att hinna spendera några timmar hemma innan det är dags att natta och sova för egen del. Dessutom är det inte allt för många dagar kvar tills Goben kommer hem och förhoppningsvis drar ut på lite äventyr när han väl är hemma igen. 

Jag har ingenting emot sommaren och jag skulle bli glad om vi fick sommarvärme och sommarkänslor.
Med det sagt så längtar jag verkligen efter hösten! Eller kanske borde jag säga sensommaren. Det är nämligen så att Uppropet sker den 22:a augusti och efter det inleds nolle-p och, om jag förstått det rätt, börjar även den första matematikkursen därikring. Spännande! Å så jag längtar!
Dessutom har jag fått mig en lite studentkorridor i närheten av campus. Så från och med den 1 augusti har jag mig ett andra hem i Luleå!
Oj vad många utropstecken det blev nu. Nå, det får vara så för jag är så otroligt förväntansfull och GLAD.

Dessutom har vi ju ett annat projekt på gång till den 1:a september. Nu finns det mycket att se fram emot :D 

Igår spenderades kvällen i trevligt sällskap med ett glas öl och ett par glas whisky. Fördelen med trevligt sällskap och en begränsad mängd alkohol är att man avrundar i tid och orkar upp dagen efter med de små. Och jag orkar till jobbet som väntar vid 16.00.
Men före det ska vi förhoppningsvis hinna med en del. Tvätten väntar, dammsugaren behöver rastas, köket behöver en genomgång och sängarna behöver renbäddas. Med mera, med mera, med mera.
Eller så skiter jag i allt och surfar runt på nätet, efter att mamma hämtat barnen, och letar studentlägenheter i Luleå. 

Inläggen glesnar. Det beror delvis på att internt här hemma racklar som aldrig förr och dels på att jag arbetar för fullt. Arbetet delas in i tre kategorier:
1) det ”riktiga” arbetet, ni vet de man får betalt för
 2) ”hemmaarbete”, det som finns i överflöd, aldrig tar slut och inte generera någonting på kontot.
3) Planerar och funderar på sensommarens ”stora grej”.

Ja men då vet ni. Vi lever men tiden räcker inte riktigt till. Som vanligt!   

I lördags var jag på klassträff. Det var ganska roligt att återse människor man spenderat nio år med (ja och dem som halkat på lite senare, under högstadiet också för den delen) och det var till och med lite svårt att känna igen alla! Tänk att de är tio år sedan jag slapp skolplikten. Huu, åren går.

Vi hyrde in oss i en större stuga med tillhörande bastu vid Kukkolaforsen och det var väldigt mysigt. Om man bortser från myggen. Jag tror nästan Kukkola håller en myggfram där borta för så inni h*vete mygg har jag nog aldrig sett på ett och samma ställe i hela mitt liv. Mina ben är förstörda och det kliar konstant! Usch. Men det var det nästan värt, för det var som sagt väldigt trevligt att återse alla igen. 

I bilen på väg mot klassträffen

För trött för att göra någonting vettigt. För rastlös för att sitta still.
I enlighet med resten av vår generation är våra lediga dagar fullspäckade. Upp, upp och iväg! Vila hinner man göra i graven.

Nu ska vi packa ihop och bege oss ut på nygamla äventyr med småtrollen.
Lev och njut, varesig det bli i hängmattan eller på upptäcksfärden!

Jag är trött och sliten med det ger förhoppningsvis med sig allteftersom dagen börjar.
Idag är det arbete från 7 till 16 och sedan har jag en ledig ”långhelg”. Det ska bli så skönt!  
Jag vill mest ligga i soffan och läsa men hittills verkar det som att vi kommer springa runt och både leta och uppleva saker. Nåja, det är oss i ett nötskal. För trött för att orkar göra något och för rastlös för att vara still!

Måntro om jag skulle bege sig till arbetet i förväg så man hinner ta sig en kopp kaffe?

Igår var jag ledig hela långa dagen. Så vi trotsade det mulna vädret på förmiddagen och begav oss ut. Tösan har lärt sig cykla utan stödhjul och nu är det de enda som gäller för fröken. Bobo har också lärt sig cykla, på sin trehjuling. Stackarn har haft så svårt för att komma igång men nu sitter det.
Nu flyger de båda fram med väldans fart. Upp och ner för backar. Framåt, till höger och till vänster.

Mot eftermiddagen gick vi ut ännu en gång. Solen kikade fram och det lockade ut en hel hop med barn och föräldrar. Eller så har de alla samma problem som mig; en treåring som inte vill sova på dagen men sedan somnar ståendes vid fem-tiden, vilket självklart inte är ok! Då vaknar de fem på morgonen. Det enda sättet att undvika katastrof är att bege sig ut för lek bland gungor, rutschkanor och sandkorn. Och, som idag, en hel drös med kompisar. Ett extra plus är att jag då kan sitta på en parkbänk och läsa, eller bara surra lite med de andra vuxna som finns på området! 

I samband med flytten (kanske en vecka efter) så besökte vi badhuset. Ungarna älskar att bada och tösan ”simmar” omkring själv med sina simdynor. Jag vill gärna uppmuntra vattenaktiviteter och ser gärna att de har god vattenvana och blir simkunniga i tid.
Före vi flyttade till Umeå besökte vi badhuset ganska regelbundet. En gång i veckan eller varannan vecka ungefär. Efter flytten till Umeå blev det inte lika ofta men vi kom iväg några gånger i alla fall.
Hur som helst så besökte vi alltså badhuset här igen. Och dagen efter brann det. Så det fick stänga och hann inte öppna före sommaruppehållet. Suck!
Jag förstår att badhus kanske inte är lika välbesökta under sommaren då de flesta föredrar lata dagar på stranden. Men vi har ju knappt fått någon sommar ännu! Seriöst!

Här i Kalix har vi strandängsbadet som består av ett par utomhuspooler på ett inhägnat område bredvid älven. Tanken är mysig med i detta väder… inte så mycket.
Goben tog hur som helst med sig barnen, och mig, dit i förra veckan. Jag vägrade bada men barnen hade roligt.
Nu hoppas vi på lite bättre väder så vi kan plaska lite till. Eller så får vi ta oss en sväng till Piteå eller Bode och besöka deras anläggningar.