småstressig morgon

2009-02-26 @ 12:51:51 Permalink att vara mamma Kommentarer (0) Trackbacks ()

Morgonen var lite småstressig innan jag hade fått tösan till förskolan.

Ringde dit för att höra om jag kunde komma med tösan lite tidigare så jag kunde ta bussen till skolan. Det gick så bra så. Härligt.

 

Så sa jag åt tösan att det var dags att borsta tänderna. ”nej”. ”jo, kom nu så borstar vi tänderna”. ”nej”. Jaha… vad gör man då? Tillslut fick jag in henne på toan och hon fick sin tandborste. Kan ju inte skryta med att tänderna blev speciellt rena men vi borstade iaf tänderna. Rutinen bröts inte! Och jag hann kleta på lite smink också.

 

Sedan var det dags för kläderna. Vid det laget kände jag mig lite stressad. Antagligen kände tösan av det för hon började trilskas som bara den. ”nej”. ”nej, nej, nej”. Jag försökte med ”jo men vi ska ju gå till dagis. Vill du inte gå till dagis?” och svaret var självklart ”nej”. Så vi fick bråka och brottas för att få på de förbenade kläderna. Mitt i allt nämnde jag pulkan, ”vill du åka pulka till dagis?”. Ja ser ni de ville hon! Och hon fick syn på pulkan som låg i vardagsrummet och skulle självklart hämta den. Vilket hon fick. Men sen vägra hon ju komma tillbaka till hallen!

Efter ännu mera bråk så var hon påklädd. Ok, bra. Då var det bara min kläder och nappen och Girafferna. Men vart fan… ? Ja så var letandet igång.

 

Tillslut var vi båda påklädda och allt som skulle hittas var hittat. Great, ut genom dörren! Ner med pulkan på backen, i med tösan och… SNÖRET GÅR AV! Seriöst… jaha, bara att börja försöka fixa det. Tösan ville hjälpa. Nej tack.

 

Vi kommer iväg. Tösan råkar ramla av i en nerförbacke. Oj. nåja, hon skrattade. Och kom på att de var en väldigt rolig ”lek”. Tyvärr inte lika uppskattat av en småstressad mamma. Speciellt inte när hon slänger sig ner på backen för tredje gången. Suck.

 

Som tur är så är det inte långt till förskolan. Och när vi är vid grinden så utropar tösan ”tutte!”. Jag vänder mig om och ser att hon inte har sin tutte. Som hon hade sist jag drog upp henne och satte henne i pulkan. Jaha… bara att gå tillbaka och leta.

 

Sen, 10 min sen, kom vi äntligen fram till förskolan. Där gick allt jätte smidigt. Av med kläderna ”mamma älskar dig” och hon sprang iväg för att leka på en gång. Skönt.

 

Och ja, jag hann med bussen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback