tankar om jobb
Idag är det en sådan där allmänt jobbig dag. Ingeting är riktigt bra men jag kan inte peka ut det dåliga heller. Det bara är helt enkelt. Skyller på hormonerna.
Sedan känns det jätte konstigt att jag inte ska sommarjobba den här sommaren.
Har ju ffs jobbat varje sommar sedan jag konfirmerade mig. Då började jag jobba som ledare på deras läger och ledde även barngrupper i kyrkan tillsammans med två andra tjejer. Därefter har det vart ungdomsrådet och andra, mer seriösa (=mer välbetalda), jobb.
Dessutom har jag springvickat under hela gymnasiet och jobbat varenda jul.
Jobbade ju till och med under tösans första sommar. Då var hon 4-5 månader. Gjorde nätter då goben hade semester.
Men den här sommaren ska jag vara hemma och först föda och därefter ta hand om ett litet spädbarn. Det känns... konstigt. Lite tomt. Vill ju tjäna lite pengar!
Har ju inte ens springvickat sedan jag blev gravid. Dels för hyperemesisen (mest därför) men också för att goben haft resejobb.
Känns inte så bra. Känns som att jag vill komma igång och bidra till vår gemensamma ekonomi lite. Men det lär ju inte bli förens efter mammaledigheten med krabaten.