Efter att ha läst en del klagomål om att man inte sjunger Sveriges nationalsång på skolorna idag så kan jag inte låta bli att fundera på två saker:

1. Varför är det så viktigt att man sjunger just den sången på skolorna, duger det inte lika bra att ta i för full hals hemma på nationaldagen, midsommarafton eller en helt vanlig onsdag?

2. Kan ni ens Sveriges nationalsång?  

Jag antar att det är fördomar från min sida men någonting säger mig att majoriteten av alla som klagar inte ens kan hela nationalsången själv utan anser att det är skolornas ansvar att lära barnen allt. Dessa människor klagar bara för att klaga och är antagligen främlingsfientliga, lite så där i smyg.

Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan: Varför är det skolans ansvar att lära era barn den sången?
I skolan anser jag att våra små ska lära sig skriva, läsa och räkna. I lite högre årskurser tillkommer andra språk, geografi, naturkunskap, samhällskunskap mm.  Vill man att de ska uppleva svensk, eller utländsk, kultur så tycker jag att den ”undervisningen” ska ske via hemmet. Det ansvaret borde ligga på föräldrarna och det sociala kontaktnätet. Det är ju ett ypperligt tillfälle för hela familjen att samlas och umgås. Se på ”Emil i Lönneberga”, sjung nationalsången på nationaldagen, pynta granen och sjung klassiker som ”räven raska över isen” på julafton, klä en midsommarstång och dansa runt till ”små grodorna” under midsommarafton. Dessa saker hör familjen till, de ska vara fina stunder tillsammans med nära och kära!  
Observera att det är skillnad på religion, så som kristendom och Islam som ska ingå i skolundervisningen, och kultur. Exempel: Den blomstertid nu kommer är en psalm – Det är en del av den kristna religionen. Du gamla du fria är en nationalsång – Det är en del av den svenska kulturen.

Till sist vill jag bara tillägga: Nej jag har ingenting emot den svenska nationalsången, eller att den sjungs under skoltid för att fira olika högtider/händelser. Jag förstår bara inte varför det är en så jävla big deal för så många.
Var glada för att era barn lär sig skriva och räkna och lär dem allt de behöver kunna om den svenska kulturen hemma!

Och här kommer nationalsången för er som behöver friska upp minnet lite. Kan ju erkänna att jag kunde de två första verserna utantill. Och de två sista raderna. Inte så illa pinkat.

 

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.
din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

 

 

Den här dagen är helt klart segstartad. Vanligtvis är jag en person som kan klassas som en morgon människa men den här morgonen är ett undantag. Anledningarna till att jag känner mig som en zombie är:

1. Barnen har sovit dåligt. Tösan vaknade två gånger. Bobo har vakat mellan tre och. Efter det hoppades jag på att få sova till 06.30 men icke, tösan vaknade 05.45.

2. Jag tror att jag har dragit på mig en förkylning. Halsen ömmar och jag känner mig lite småsnorig. Hoppas det försvinner all världens väg fortare än fortast!

För övrigt är jag sugen på att komma iväg på någons slags ”sommarlovsaktivitet” med barnen. Har föreslagit Western farm i Boden för goben så kanske beger vi oss dit nästa vecka. Är det någon som varit där?

Eller har ni några andra förslag på vart man skulle kunna fara med en 1-åring och en 3,5-åring?

Igår kom älskade goben hem en sväng. Tösan hade glömt sin Giraff i Haparanda och utan den på kvällen så blir det svårt. Väldigt svårt. Tyvärr var han ju tvungen att åka igen, arbetet börjar tidigt för honom och varken han eller jag vill att han ska behöva gå upp mitt i natten för att hinna i tid. Då är det bättre att han sover hos mor min.

Jag saknar honom när han är borta. Nu har det ju varit såhär i rätt många veckor och det är tärande. Att vara själv med barnen fungerar rätt bra. Visst kan det vara tufft, men vi fixar det. Jag, tösan och Bobo har hittat rutinger och lite små knep som får dagen att gå utan några större problem. På helgerna när goben kommer hem bryts dessa rutiner och … ja det blir helt enkelt lite kaotiskt. Rutinerna bryts. Han använder inte samma knep som jag när det kommer till tandborstningen, hårtvätteriet, matandet och liknande. Det är ingenting jag kräver att han ska. Han är vuxen, han är pappa till barnen och han gör som han anser att är bäst. Jag litar på honom. Men ibland vill man bara gapa ”GÖR SÅHÄR SÅ KOMMER DET GÅ MYCKET SMIDIGAR!”
Just nu är det en del nya saker på gång. Bobo lite svårt att sitta still när det är dags att äta. Därför har han börjat äta själv, då är all fokus på att förflytta skeden från tallriken till munnen och den söta lilla rumpan stannat på stolen.  Men jag försöker hjälpa till, lite diskret, så att all mat inte hamnar på golvet. Tösan tycker inte om att borsta tänderna på kvällen men om man berättar en saga för henne så brukar det gå bra (”det var en gång en flicka som hette tösan och…”).  Att tvätta håret på henne kan vara en riktig utmaning. Men låter man henne göra de mesta själv så brukar det gå utan allt för mycket skrik.
Ja ni förstår. Man tar till små knep för att göra vardagen enklare. Tyvärr är det svårt att hänga med i svängarna när man tvingas vara borta fem dagar i veckan. Nåja, nu är det sista veckan på Lapin för goben (fabriken läggs ner). Och även om det är synd på sitt sätt, en fast inkomst är ju alltid bra, så är jag glad. Det ska bli skönt att ha honom hemma hos oss igen!



Goben och jag. Semester i styvmors mammas stuga 2006

God morgon vecka 30!
Då sitter man här igen. Med kaffekoppen. Goben åkte iväg till Haparanda för ännu en veckas arbete. Tösan har övernattat hos sin gudmor så det är bara jag och Bobo här hemma.  Men hon kommer hem idag, så vi har inte hunnit sakna henne allt för länge. Goben kommer jag däremot sakna. Ok, han kör ju hem tösan idag så jag hinner nog få pussa på honom ett par gånger. Men sedan åker han ju inge. Nåja, det är bra att han har ett arbete. Och detta är ju faktiskt sista veckan. Sedan blir han, kanske, hemma med oss ett tag igen.
Snart börjar det bli dags för frukost för oss båda så detta inlägg blir inte långt.

Vädret igår var, som de flesta Kalixbor vet, mindre trevligt. Men mot kvällssidan sket jag fullständigt i det och slängde på ungarna regnkläder och sedan begav vi oss ut i blåsten och regnet. Då hade ungarna härjat runt i timtal och härjandet ledde till en hel del tårar hos båda två. Tårarna påverkade dock inte energinivån, nej fem sekunder efter att någon slagit sig så fortsatte de i samma takt.

Ute fick vi sällskap av T och hennes lille son. Efter några vändor i sandlådan, lite gungande, en hel del ”Du kan inte ta mig!”, några svänga upp på rutschkanan så plockade tösan ihop leksakerna och sa självmant ”Mamma kan vi gå in nu?”! Förstår ni? Hon ville in, helt utan påverkan från min sida!

Igår hade vi en riktigt trevlig dag med en massa barn och en bunt mammor. Allt som allt var det nio barn och 6 mammor här. Inte illa.
Tack för en riktigt livlig och busig eftermiddag tjejer, det måste vi försöka göra om någon dag!







Mockarutor, kaffe, saft, sockerrus, skratt, tårar, smuliga golv och leksaker sammanfattar nog timmarna mellan 13-16.30 ganska bra!

Tösan och bobo är i mitt (läste du de goben, MITT;D) sovrum. Tösan är uppe på sängen och bobo försöker klättra upp. Jag smyger in och bara står där och ser på dem.

När tösan upptäcker mig säger hon: Vi härjar här mamma!
Jag svarar: Ja jag kan se det.
Tösan säger glatt: och jag hoppar på sängen!
Jag: Men får man verkligen hoppa på mamma och pappas säng?
Tösan (inte lika glad): Gå bort härifrån mamma.

(egentligen gårdagens men, men …)

Tösan: Mamma du måste smörja in mig! Mamma solen har bränt mig, du måste smörja in mig!
Jag: Mmm jag ska. Oj har du bränt dig där. Vänta ska jag hämta lite salva.

(Här kanske jag bör tillägga att det var några veckor sedan hon brände sig när hon var på husvagnssemester med sin mummu)

Tösan: Dumma sol, den har bränt mig… Nu är jag brun. Som moster Camilla. Jag tycker om moster Camilla.

Och alla tankar på den dumma solen som bränt henne var som bortblåsta!

 

Nu var det länge sedan vi hade en mammaträff senast. Och det råkar faktiskt vara så att jag har massa fika som ligger och väntar på att ätas upp så jag tänkte att vi kunde dra ihop något gäng här hemma hos mig.

Passar onsdagen den 21 juli kl 14.00?


Hoppas på att få se både välkända och nya ansikten!

Riv ut 9 papperslappar. Märk dem med 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Lägg nu ihop om de så att

X+X=X
X-X=X
X*X=X


Du får bara använda en siffra en gång!

God morgon veckan 29!
Efter några veckors hårt arbetet börjar det återigen vara dags att besöka försäkringskassans hemsida för att begära föräldrapenning. Så nu är jag en hårt slitande föräldraledig mamma i några veckor framöver. Antagligen tills skolan kommer igång.

Idag åker goben som vanligt iväg till Haparanda. Själv blir vi (jag och barnen) nog kvar i Kalix. Mammas hus i Vojakkala är inte gjort för värmen. Är det varmt utomhus så är det bastu inne. Huu, ryser vid blotta tanken. Nej tacka vettja lägenheten!
Har lite planer på att svänga förbi min gamla arbetsplats och hämta hem mitt smör som jag glömde där. Det är ju väldigt viktigt, kan ju inte låta några gram smör gå till spillo (hoppas alla ser glimten i ögat här!)!
Har även planer på att svänga förbi biblioteket i hopp om att hitta en matematik A bok. Kan ju lägga till att jag planerar läsa upp lite kurser när skolorna kommer igång igen då mina köplatser till högskolorna inte var så lovande.
Sedan får vi väl se vad som händer. Nu ska jag sörpla i mig mitt kaffe och … ja, med tanke på att vi bara har Bobo hemma för tillfället så ska jag nog passa på att bara ta de jävligt lugnt!

 

Tösan har åkt till Mummu så nu får Bobo all uppmärksamhet här hemma :D

Igår hade vi kalas här hemma. Igen. Det var faktiskt det tredje kalaset på en månad i det här hushållet! Men nu får vi vänta ändå tills februari innan nästa födelsedagsbarn ska firas.
Gårdagen var riktigt fin. Vi hade besök under större delen av dagen. Folk fikade och drack diverse drycker. Tösan hann även med lite magont på grund av allt för stora intag av sötsaker. Födelsedagsbarnet lyckades somna strax innan de första gästerna dök upp och sedan sova han. Och sov. Och sedan sov han lite till. Sömntutna min. Nå ja, han fick öppna sina paket när han vaknade. Eller han och han ... Det var väl snarar tösans om skulle "hjälpa till". Hur som helst så öppnades paketen och Bobo verkade nöjd md allt han fick. Tusen tack för alla presenter!

 

Lillasyster har övernattat här och under dagen dyker väl mor min upp för att hämta hem henne. Få se om de stannar på Lunch/middag.

För egen del ömmar halsen. Jag antar att det är min tur att bli förkyld nu. Resten av familjen har ju gått igenom skiten så …

Goben åker och arbetar imorgon. Själv funderar jag på om jag ska bli kvar i Kalix eller och jag packar ihop allas pick och pack och drar med dit bort. Vi får väl se. Beslutsångest AB. Det är jag det.

Då var det nästsista dagen på arbetet. Även om jg trivs rätt bra så ska det bli skönt att få stänga dörren till omklädningsrummet för sista gången på fredag. Mest för att jag vill sova. Att stiga upp 05.00 och dessutom stiga upp 2-4 ggr per natt är … slitet. Förhoppningsvis kommer barnen sova lite längre än till 05.00 under nästa vecka. Men det är ju inte helt säkert. Igår höll Bobo mig sällskap och idag är det tösan som har ätit frukost med mig.

Ja det är inte lätt alla gånger. Nu ska jag försöka hälla i mig mitt kaffe, som btw smakar konstigt, och sedan börja göra mig i ordning för avgång.

Här passar jag på att sitta med min kaffekopp medan barnen lekar på sitt rum. Jag hör att rösterna börjar höjas där inne så nu är det nog inte så många sekunder kvar tills ett ”Uääää” eller ett ”MAMMAAAA!” hörs.

Just nu går dagarna fort. Goben är i Haparanda och jobbar så jag är själv med barnen.
Jag börjar min dag klockan 05.00 då klockan ringer. Då är det bara att hoppa upp ur sängen, klä på sig, slänga i sig frukost och invänta svärmor som kommer. Hon kommer strax efter halv och då hoppar jag på cykeln och trampar iväg till jobbet. Där flyger dagen iväg ganska fort. Man sitter väldigt sällan (brukar få ihop mellan 12000–15000 steg under arbetsdagen) vilken känns rätt ok, dagarna går fortare då man arbetar ordentligt.
Efter arbetet slutar vid 14.30 svänger jag förbi affären och sedan raka spåret hem till barnen. Sen är det väl som för de flesta: städa, tvätta, laga middag och fixa lunchlåda, plocka, ut och leka med barnen och duscha. Efter att de somnat brukar jag lägga mig och läsa. Sedan försöker jag somna i tid. Barnen sover så dåligt nu för tiden och när jag är själv med dem så måste jag verkligen passa på att samla ihop så många timmars sömn som möjligt!

Tyvärr kan jag inte lägga ut några bilder, har en hel del fint på kameran men jag kan inte hitta sladden.