Det var helt klart värt att vänta i den där telefonkön! Kvinnan på andra sidan luren var väldigt trevligt och gav mig underbara nyheter. Lägenheten är vår om vi vill ha den!
På fredag så en bekant i Umeå kika på den (och ta med sig kameran så vi får se lite bilder).
Nu är jag lycklig. Nu känns det underbart.
Det ska mycket till innan vi tackar nej till lägenheten. Om vi inte trivs kan vi alltid hitta någonting annat. Men då har vi i alla fall kommit oss till Umeå innan skolan börjar.
Ja det är nästan så jag vill dra fram flyttkartongerna och börja packa redan nu!

Ps. Är det någon som har flyttkartonger till övers?