Bloggandet går på sparlåga, som de flesta förstår. Vi stökar runt i lägenheten, jag har arbetat tre dagar i rad, jag bråkar med differentialekvationer och försöker dessutom hinna träffa lite folk.

Lägenheten är fortfarande kaosartad. Eller var, kanske man ska säga. Nu börjar vi äntligen se ljuset. Visst ligger det en hel del kartonger här och där men det börjar ändå likna ett hem. Saker och ting börjar hitta en plats och det går att ta sig fram. Vi har fått igång tvättmaskinen och de stationära datorena är fixade. Det tar sig, helt enkelt!