Igår hade vi en riktig friluftsdag (även om en större del av våran promenad gick genom stan ;)).
Solen sken så fint på förmiddagen och verkligen skrek åt oss att ta oss ut. En väninna var passande nog sugen på att grilla så vi bestämde oss för att dra ut. Eftersom Maken dragit iväg på egna äventyr med sina kompisar packade jag ihop ungar och korvar i vagnen och så vandrade vi iväg. Det blev en promenad på strax över 5 km (enkel väg) och barnen gick 2/3 av sträckan själv. Slutmålet var slalombacken (efter lite om och men) där ungarna fick åka stjärtlappar och härja på medan vi väntade på att elden skulle ta sig.

Det blev nog ett par timmars lek och grillning innan det var dags att packa ihop allt igen och bege sig hemåt. Barnen var redigt trötta och lite småblöta, jag var lagom utmattad, allt luktade brasrök och allt var så där härligt underbart! Ni vet den där känslan man får när solen skiner, benen rör sig sakta men säkert, man har två trötta men nöjda småtroll i vagnen, ryggen värker lite, magen är lagom mätt och svetten nästan har börjat bryta fram. Den känslan!

 

Igår besökte vi snöslottet i Kemi. Barnen tyckte det var jätte roligt, Speciellt när deras lilla kusin var med. Förutom den lilla kusinen hade vi plockat med oss ett par mostrar och en mormor, barnens mostrar och mormor alltså. Det är roligt med många, även om viljorna kan gå isär. 

Jag njuter i fulla dra nu när barnen börjat bli så pass gamla att man kan ta med sig dem på sådan här upptåg och de faktiskt uppskattar upplevelsen. I bilen på vägen hem sa tösan: ”Mamma det här var så roligt. Det var det bästa för barnen. Det var till och med bättre än lördag! Jag kommer aaaldrig glömma det här”

Själv är jag nor inte beredd att hålla med. Visst fanns där en hel del vackra skulpturer och några roliga rutschkanor för de små men annars… nej. Området var väldigt begränsat och efter mindre än en timme hade man sett allt, flera gånger. Men vad gör väl det när barnen fann det så roligt? :)

 

Bloggen blir lidande när de små är sjuka och skolan kräver allt för mycket tid. Torkan började ge och för sig redan innan sjukan kom på besök men därinnan var vi fullt upptagna med att njuta av denna underbara vinter. Tänk vad mycket skoj man kan ha utomhus när solen skiner och snön gnistrar!

Idag ska vi redovisa vår ångmaskin som vi byggt i NX. Vår rosa, fullt fungerande, ångmaskin med hjärtan på. Jag har fruktat denna dag men nu känns det mest skönt. Jag vill få den överstökad så att jag sedan kan fokusera på matematiken.
För er som är intresserade så åker jag hem tidigt idag. Min ankomst borde ske vid 11-snåret. Om ingenting går fel så jag måst ta en senare buss. Håll tummarna för att det inte händer! 

Det har, som vanligt, varit en underbar helg. Jag och maken fokuserat lite extra på varandra och försökt spendera tid tillsammans. Han har bland annat lyckats få mig så pass spelintresserad så efter att barnen lagt sig på kvällarna så har vi spelat ”Age of mythology” mot varandra. Som kompensation för skärmtiden har vi dragit ut med längskidorna på dagarna. Jag börjar nästan få upp farten lite nu. Men stöter jag på en allt för brant backe så får man nästan räkna med att jag ligger där på marken!

Självklart har vi spenderat en ehlt del tid med barnen också. Maken har tagit med tösan till slalombacken och då passade jag och Bobo på att spendera några timmar på badhuset.
Söndagen spenderade i Haparanda där vi hälsade på familj, provade skidspåret i Revonsaari och investerade i utekläder. Det är så roligt att köpa vinterkläder den här årstiden!

Tyvärr passerar helgerna allt för fort och nu är det återigen måndag. Nästa vecka ska cadd-kursen vara klar så jag antar att detta kommer likna en tentapluggs-vecka. Fast i cadd. Det kommer nog bli lite spännande!