Idag skriver jag hemifrån mamma. Igår fick jag för mig att vi skulle hitta på något roligt. Vi kände alla att vi inte orkade vara hemma hela dagen och att vi behövde komma ut. Så jag tänkte att det kunde vara roligt att åka hem till mamma och basta. Och sova i husvagnen. Och så tänkte jag att vi skulle spara på miljön också. Så jag tyckte att vi kunde cykla! Nu är det ju så att mamma min bor i grannstaden. Och efter att mannen googlat lite insåg vi att det handlar om 50-60 km om man vill undvika E4:an (vilket vi självklart ville med tanke på barnen).

Mannen min är alltid på alla mina tokiga idéer så vi packade ihop en övernattningsväska, lite smörgåsar och slängde in barnen i cykelvagnen. 

Barnen ville cykla själva men det sa vi tvärt Nej till. Visst trampar de på bra. 10 km fungerar om man rastar lite emellanåt. Men den här sträckan … nej. Nej och åter nej. Men det betyder inte att de fick sitta hela biten. Varje gång vi närmade oss en brant backe stannade vi så de fick gå.  

Nu är det dags för de små att röra på sig. De skötte sig jätte bra i vagnen

men det är inte roligt att sitta still för länge!

 

 

 

Vi cyklade från centrala Kalix in till Björkfors och sedan vidare mot Hirvijärvi, Leipijärvi och Kukkola.   

 

Vi hjälptes åt att dra cykelvagnen. Fast helt 

ärligt så drog maken längst. 

 

 

Vid Hirvijärvi stannade vi för en rast. Där åt vi medpackade smörgåsar och choklad. Mums! 

Matrast vid Hirvijärvi.

 

 

Från Kukkola var det inte långt kvar hem till mor min. Ju närmare vi kom desto mer började benen och ryggen värka. De fem sista kilometerna var riktigt tunga. Huu! 

Härifrån är det inte långt till mål.

 

Kämpa!

Efter 55 km var vi framme hos mamma. Det tog oss 4 timmar och 23 minuter (då har jag räknat bort rasten).  

Vid mål väntade både middag och bastu. Det var riktigt nice.  

Hela familje uppskattade bastun efter äventyret. Att dessutom

få steka korv på aggregatet gjorde det hela ännu bättre.

 

Det gjorde vi bra!

 

 

 

Några tips för er som vill prova något liknande med småbarn:

Se till att barnen är någorlunda vana vid att sitta still. Vi försökte låta dem gå en del men ibland blev det långa sträckor mellan bensträckarna. Våra kids är vana vid att sitta i bilden då vi farit runt en hel del med dem och de roas lätt genom sånger och rim.

Ta med energi. Dels något som lätt går att sätta i sig i farten och dels något mer matigt för de längre pauserna. Och glöm inte vattnet!  

Ha inte bråttom. Det får ta den tid det tar. Det är inte en tävlig. Det är en upplevelse!