God morgon
Trött, tröttare och tröttas. Eller kanske inte tröttas men nästan. Den här veckan har varit … mycket. Spinningpass, tösans 7-årsdag, träningspass, tösans körträning, dugga, deltenta, besök, tösans barnkalas, 50-års fest och kalas där släkten ska komma och fira den där halvstora minimänniskan. Ungefär så. Och ja, alla kalas kommer i helgen. Och ja, studier med tillhörande bussresor som vanligt.
Just nu sitter jag och fixar frukost, bloggar och försöker komma på om det är någonting jag glömt. Jag hoppas inte det. Och om jag glömt någonting så får det helt enkelt vara.
Även om det känns som att den här veckan aldrig vill ta slut samtidigt som det känns som att den dundrar fram i ljudets hastighet så känns det okej. Det är jobbigt att ha både en dugga och en deltenta under samma vecka, speciellt när den är i två olika ämnen och dessutom lagda på rad. Och det är lite krävande att ha tre kalas under en helg. Men vet ni vad? Det gör ingenting! För det är sådana här veckor som verkligen visar en att man lever. Och även om det är stressigt och magkatarren gärna kikar fram så är det ändå sådana här veckor jag gillar. Det är full fart från morgon till kväll (kan man säga så när man mest suttit på rumpan och studerat skiten ur sig?) och när man väl är klar så känner man sig så bra. För jag överlevde ,eller kommer överleva när det här väl är klart. Och jag kommer föra det riktigt snyggt, med god marginal! Jag överlevde tack vare mina sjukt underbara klasskompisar. Och den bästa familjen som finns. Och jag överlevde tack vare mig själv. För jag är så jädra bra!