Det kanske förvånar några att höra att jag (nu för tiden) sällan dricker morgonkaffe. Men idag ... Idag behövs all energi som kan frambringas. Kaffe, färskpressad juice och vatten. Allt på en gång.  Sedan tre-fyra inatt har jag legat med en väldigt febrig tösa och försökt få henne att somna. Men när febern hettar och huvudet värker kan sömnen vara långt borta. Speciellt då hon envist nekar till värktabletter. Kring fem-tiden slog jag igång en film på datorn i hopp om en gnutta sömn. Och visst fungerade det. Frågan är ju bara om två minuters slummer gör från eller till i det stora hela. Men vet ni vad? Trotts sömnbrist och allt känns det rätt bra just nu. Mina symptom är så gott som borta och jag hoppar innerligt att barnen ska bli friska snart. 

Just nu ligger alla mina älskade i soffan och ser på Monsters University. De har fått sig både jucie och d-vitaminer. Själv dricker jag mitt morgonkaffe och  funderar på vad resten av dagen kan tänkas erbjuda. Jag antar att möjligheterna är något begränsade med tanke på den sjukstuga vi har här hemma. Kanske är det dags att dra fram pusslet och lägga klart det medan sjuklingarna roas av tv:n?

Nu har vi en ordentlig sjukstuga här hemma. Jag har just bäddat ner två små troll i soffan och ett lite större i sängen. Täcken, kuddar, filmer och vätska finns på plats. Febernedsättande för dem som ligger riktigt högt i temp. Vilken tur att jag har hunnit tillfriskna så pass att febern är över. Och med lite tur så kommer familjens sjukdomsförlopp följa mitt. Det skulle innebära en dag med riktigt hög feber. Och en dag känns överkommligt.  Sedan tillkommer några dagar med lite lägre temp, allmän huvudvärk, hosta och täppt näsa. Ja ni vet, förkylning helt enkelt.

Nu kallar plikten borta i soffan igen!

Den här helgen har gått i lugnet tecken. Och vet ni vad? Jag har inte haft några (jätte stora) problem med det! Vi har spenderat så gott som all tid hemma, eller i närheten av hemmet. I syssloväg har vi lyckats med allt det där vardagliga som disk och tvätt. Därpå har det blivit en del träning och kvalitetstid med familjen. Vi har ritat, gått på sakletarpromenad, lekt kurragömma, spelat spel och sett film. Och på tal om kurragömma; har ni inte lekt det på länge så börjar det bli dags, det är helt galet kul! Men framförallt så har jag spenderat pinsamt många timmar på soffan och i sängen. Sådär mitt på dagen. Det har varit … underbart! 

Igår skolkade jag fräckt från den dagens sista räkneövning. Det var till förmån för familjetiden. Vi var nämligen på bio och såg Tingeling och piratfen.

 

Ungarna älskade hela upplevelsen med film, popcorn, läsk och 3D-glasögon. Själv var jag lagom förtjust i 3D effekten (ja, det var första gången). Men filmen var mysig så jag hade överseende med det. Dessutom var den alldeles lagom lång. Varför är vuxenfilmer alltid så sjukt långa? Man hinner ju bli rastlös 10 gånger om när man ska sitta och se en film på tre timmar! Dessutom hinner man ju inte göra någonting annat.

Bobo: Vem ska få det sista kexet? Jag vill ha det!
Tösan: Jag vill ha det!
Jag: Men det finns ju bara ett kvar och ni är ju två ungar som vill ha det.
Bobo: Då får mamma det.
Tösan: Ja mamma får kexet.

Hrt lyckades jag med det? Gäller det allt vi bara har en av hemma?

Klockan är över 8 och jag är fortfarande hemma. Det är inte så att jag har tänkt skolka, men imorse passade jag på att njuta av en sovmorgon. Vi börjar ändå efter lunch. Sedan fortsätter skoldagen hela vägen fram till 18.00. Det är inte första gången vi har pass 5 (som det kallas) men det är första gången det händer sedan jag börjat pendla. Pass 5 innebär att jag är hemma 20.00. Det känns lagom kul. Jag ogillar verkligen att behöva vara borta så sent! Som tur är har kidsen sportlov så hela familjen kommer dra till Luleå för lite sportlovsaktiviteter och annat kul. Själv missar jag en del aktiviteter då jag ska infinna mig på en föreläsning och en laboration. Men det är okej. Det handlar ändå bara om ett relativ få antal timmar sett till hela dygnet.

 

Även om vi kommer hem lite sent ikväll så får vi ändå spendera tid tillsammans.

... när man har roligt.

 

 

Bobo (4 år): Mamma nu går du och pluggar!

Ja det är väll bara att göra som han säger, eller?

 

Igår besökte vi snöslottet i Kemi. Barnen tyckte det var jätte roligt, Speciellt när deras lilla kusin var med. Förutom den lilla kusinen hade vi plockat med oss ett par mostrar och en mormor, barnens mostrar och mormor alltså. Det är roligt med många, även om viljorna kan gå isär. 

Jag njuter i fulla dra nu när barnen börjat bli så pass gamla att man kan ta med sig dem på sådan här upptåg och de faktiskt uppskattar upplevelsen. I bilen på vägen hem sa tösan: ”Mamma det här var så roligt. Det var det bästa för barnen. Det var till och med bättre än lördag! Jag kommer aaaldrig glömma det här”

Själv är jag nor inte beredd att hålla med. Visst fanns där en hel del vackra skulpturer och några roliga rutschkanor för de små men annars… nej. Området var väldigt begränsat och efter mindre än en timme hade man sett allt, flera gånger. Men vad gör väl det när barnen fann det så roligt? :)

 

Denna dag har spenderats ute i skogen. Under förmiddagen var vi ute i två timmar och vandrade/klättrade runt kring rammelberget

 

 

 

 

 

Sedan for vi hem för att hämta upp lillasyster och låta barnen vila en timme för att sedan fortsätta ut mot vattentornet.Vi klättrade och gick och plockade lite blåbär.
Det var väldigt kul och jag blev lite väl ivrig vilket slutade i ett par väldigt onda knän. Ett med blåmärken och ett med någon slags dunkand inre smärta. 
Som tur är avtog smärtan rätt fort och nu ömmar det bara lite. 

Vi har spenderat gårdagen och natten hos mor min. Det kan vara så underbart skönt att komma ut hit. Att samla ihop en bunt familjmedlemmar runt ett stort bord och äta nygrillat kött, att sitta ute och njuta av friskluften, att se barnen springa in och ut ur den vedeldade bastun och iaktta små lurviga varelser som tultar omkring på fyra ben, det är lycka det.
Trippen hit var dock av mer praktiska anledningar. Förberedelserna blir intensivare ju närmare dagen kommer, och nu går tiden fort. Vi har hunnit besöka två bolag, alldeles för många klädaffärer och lite till redan igår. Idag fortsätter letandet. Dessutom ska vi gå på konfirmationsfirande.

Nej nu börjar det bli dags att resa sig upp så vi kommer iväg.

Eller hur var det nu igen?
Onsdag morgon erbjuder 10 grader Celsius med inslag av kraftiga vindar. Enligt kalendern borde hösten hålla sig borta några veckor till men, som bekant, kan det vara skillnad på teori och praktik.

Idag är både jag och barnen hemma hela långa dagen. Förhoppningsvis får jag hålla mig någorlunda pigg trotts natten som varit. Det är inte lätt att sova med små bustroll som springer uppe.
 Jag funderar på om vi ska cykla ner på stan för att göra lite ärenden eller om vi helt enkelt skulle ta oss en promenad häromkring. Jag saknar verkligen ”söndagspromenaderna” (kunde infalla vilken ledig dag som helst) från Umeå. Tyvärr är allt härikring utforskat om och om igen. Kanske borde vi ta cyklarna och parkera dem vid en annan del av stan för att sedan gå på upptäcktsfärd?
Ja vi får väl se vad som händer.

Jag sitter och dricker kaffe samtidigt som jag läser lite om hur man på bästa sätt förbereder sig inför utbildningen. Samtidig kämpar Tösan och Bobo på med att få på sig kläderna och det låter bara allt för lustigt när båda försöker få på Bobo en strumpa samtidigt! Underbara busungar!

Det är tisdag morgon och idag har jag en kort tur på jobbet. Det ska bli skönt att hämta hem de små i god tid och att hinna spendera några timmar hemma innan det är dags att natta och sova för egen del. Dessutom är det inte allt för många dagar kvar tills Goben kommer hem och förhoppningsvis drar ut på lite äventyr när han väl är hemma igen.